En enkel måltavla?

Denna vecka kör Julian och jag vårt eget race. Pappa Fred jobbar sin sista vecka nu och lillen är ledig från dagis. Vi började denna Måndag med lite ljudträning, jag har nämligen lovat mig själv att inte bli för slapp med lillens träning under dessa 6 veckor som vi är lediga. Det är nu det märks som tydligast vilken god hjälp vi har av vår älskade dagisresurs! Tänk om vi alltid hade haft ALL träning hemma? Jag drar mina paralleller till krigarmamman i den artikel som jag tipsade er om, som ljudtränade sitt barn hemma, själv, vilket tungt ok hon drog!

I dag finns det hjälp att få, trots att vi i bland måste slåss för vad som egentligen borde vara en självklarhet. Jag kan fortfarande bli mörkrädd när jag tänker på framtiden, vem vet hur det kommer att bli? Tyvärr så blåser det alltid neddragningar och dåliga budgetkalkyler runt knutarna och frustar oss kallt i nacken. Våra barn med speciella behov är en enkel måltavla i alla dessa sammanhang. Visst finns det alltid en oro där, ett om och ett men, för oss föräldrar. Att aldrig riktigt veta om mitt barns bana i livet kommer att vara krokig, lång, kort, jobbig eller smidig kan vara ganska påfrestande i bland.

Någonting som jag dock är alldeles tvärsäker på, är att det är vår lilla prins goding som just nu är så duktig och gör så många framsteg som kommer att göra det så mycket lättare för oss alla att orka kriga om det skulle behövas!

Alldeles, alldeles, tvärsäker.