Så här satt lillen idag, och tittade ut genom fönstret i hallen och frågade efter pappa som är på jobbet, (och fafa, som tydligen också är populär ;) )Jag blir nästan tårögd av lycka när Julian förstår "vanliga" enkla samband i vardagen, och när han drar sina egna paralleller, utan att jag har behövt visa honom hur det funkar. Julians självgående handlingar har aldrig varit något som vi har kunnat ta för givet i och med att vi inte vet hur mycket Julian kommer att förstå, men vi jobbar naturligtvis på att det ska bli så bra som möjligt, så alla älsklingens framgångar är mäkta uppskattade vill jag lova!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar