Ni som har lite äldre barn med funktionshinder som går i skolan, vad tycker ni om inkludering? Malene Larssen som har ett barn med adhd/add skriver så här i ett inlägg i sin blogg;
"Alla barn skall ha rätt att gå
i en vanlig grundskola", det är en god tanke, men först och främst måste
alla barn ha rätt att lyckas i den svenska grundskolan.
Som det är nu finns inte den
rättigheten för alla barn.
Därför har jag börjat tvivla på inkluderingens idé. Så
länge man inte har kunskapen kring barn man som vuxen skall möta, så skall man
inte heller ta hand om de barnen. Så länge barnen inte har chans att lyckas,
att möta spegelbilder, att få vänner så skall de inte gå inkluderat.
Inkludering är en fin tanke, men som
det är nu fungerar det inte för många barn med adhd/add. Därför undrar jag om
inkludering numera inte är mer för kommunens behov, än för barnens?
Det är billigare att ha alla barn på en och samma skola. Det är billigare att
lägga skulden på barnen och deras föräldrar, men egentligen är nog så att
lärarna inte fått de verktygen, den kunskapen, de resurserna att hjälpa barnen
som inkluderas.
Hörde förresten en liten fågel som viskade i mitt öra att
man på flera ställen startat "miniskolor" för barn med adhd/add för
att man ser att det inte fungerar i de vanliga klasserna...
Vad tror ni? Inkluderar kommuner i Sverige för att dem tjänar pengar på det? För att det är populärt? Lättare?
Jag själv tycker att vi ska ha inkludering men som Malene skriver så endast om detta går till på rätt "sätt". Alltså; stöd, kunskap, utbildning och resurser etc...Detsamma gäller för dem funktionshindrade som nu lämnas till sitt öde ute på jobbmarknaden..lämna dem inte helt ensamma med dem "normalstörda" ovetande människorna, för guds skull...det kan gå så otroligt fel då.
Love,
Hej Emily. Jag har aldrig kommenterat innan, men har tittat in här till och från ett bra tag nu. Vet inte alls hur jag hittade hit, men är glad att jag gjorde det! =) Det är både kul och lärorikt att hänga med i resan med Julian.
SvaraRaderaTänkte bara skicka med en ganska tänkvärd sak som en kollega från mitt gamla jobb sa. Jobbet jag hade var som elevassistent till en kille med Asperger som gick i en klass med 16 andra elever som alla hade Asperger.
Hon sa iallafall när man diskuterade inkludering att - " Våra elever har aldrig varit så inkluderade som de är här. För just eftersom de har en egen klass så har de, (allra flesta) fått vänner för första gången, med liknande intressen där de kan slappna av och våga ta för sig. "
Detta tyckte jag var mycket fint. Därför tror jag att man inte alltid ska sträva efter inkludering, även om det finns vinster med det också.
Ha det så fint!
/Emma
Tusen tack för värdefull kommentar och för att du läser min blogg!
SvaraRadera