8/01/2011

Bilder från dagen

Tecknet för bada


 Julians två favoritsaker just nu, bilen och pappa. Och båda hade han med sig till stranden i dag. Vilken lycka! ;)


Ser ut över sjön och funderar över om det blir något dopp eller inte...Själv så badade jag två gånger och nyttjade lite träning samtidigt, simmade fram och tillbaka från bryggan till flotten i mitten av sjön 10 gånger.


Bulle och saft på filten sitter bra mellan doppen, jag tog två, så nu ligger man på plus minus noll igen ;)


Vacker utsikt från bilen, till och från stranden. Någon mer än jag som på något konstigt vis tänker på serien The Simpsons vid varje vacker sommardag?


När vi kom hem från stranden så borstade Julian av bron på lekstugan och sedan satte han sig på sin lilla stol utanför. Jag tog då denna bild som jag tycker blev så fin. När jag tittar på den nu i efterhand så tycker jag att min lilla Julian ser ut som en stor kille i moppe-åldern. Jag får ångest. Min lilla bebis! Trots att du växer hälften så fort som alla dem andra i din ålder så tycker jag att du har blivit jättestor helt plötsligt!  ♡

På tal om längd och vikt så ska vi till Bvc i morgon och väga och mäta och göra något tal-och-språkutvecklings-test. Men jag undrar om dem inte har fått det lite om bakfoten? Om dem har missat att lillen har downs? Det står nämligen att det är ett sedvanligt test för barn i två och ett halvt års ålder. Någon som vet om man gör ett sådant test i den åldern på "normalstörda barn" eller är det bara för vår Julian eftersom han är försenad i talet? Någon som vet?

2 kommentarer:

  1. Hej! Hamna på din sida här då jag googlade lite om downs syndrom! Vansinnigt intressant läsning ... Själva fick vi en liten gosse för ca 10 månader sen som dog i min mage i fullgången tid. Visade sig att han hade downs syndrom. Det va naturligtvis det mest smärtsamma som hänt i mitt liv. Blir Så förbannat ledsen över alla de som sa att "ja det kanske ändå va bäst det som hände, tänk va mycket jobb det hade blivit etc etc,,, Men å va jag tror att vår lille Lucas hade blivit en alldeles förtjusande underbar lite unge om han hade fått leva.... Till saken hör att jag nu är gravid igen i v. 22, å visst finns tanken å oron där att behöva uppleva å gå igenom samma helvete igen, inte att han/hon får samma diagnos, utan just det att vi inte får behålla vårt barn denna gången heller! Men men e bara att ta en dag i taget å hoppas å tro att allt går vägen!
    På din fråga ang 2/½ kontrollen så är det bla språkutvecklingen de kollar, vi har fått tid för det nu oxå för vår "normala" pojk! :) Ha de gott! Mvh Catrin

    SvaraRadera
  2. Hej fina du!

    Grattis till fina Lucas och jag beklagar att ni inte fick behålla honom. Varför dog han? Fick ni någon förklaring? Det är hemskt av folk att säga att det säkert var för det bästa för er sorg är ju faktiskt exakt lika stor ändå. Visst det kunde blivit mycket jobb men det kan det med "normalstörda" barn också, och det är ingen som säger så när ett "normalstört" barn dör. Nej då är det helt okej att få sörja. Jag blir så arg på människor som försöker nedvärdera våra barn, det finns inget med mitt barn som är jobbigt, endast myndigheter, kommun , fördomar etc..Förstår att folk säger så här för att "trösta" och att det finns en mening med allt det är jag säker på men att det var för det bästa det tror jag inte på. Jag tror att er Lucas var en ängel som "ångrade" sig och ville tillbaka till himlen igen. Jag tror att han var här för att lära er något som ni behöver kunna för att någon gång få chans att få möta honom igen. Hoppas att ni kan se det som den gåvan, jag känner verkligen med er för att ni inte fick lära känna honom i detta livet.


    Stort grattis till ert nya liv och jag håller alla tummar och tår för att ni får behålla det denna gång. Jag är säker på att det kommer att gå bra och att detta barn kommer att få två helt underbart dedikerade föräldrar. Stort lycka till och försök att njuta trots att du är rädd. Det kommer att gå bra.

    Kram Emily

    SvaraRadera