Livets alla vackra dagar

Det har hänt en del i Julians värld sedan vi senast sågs kära bloggisar och jag skulle presentera det mesta i bilder och ord här nedan. Som en sammanfattning av några av livets vackra dagar. Det finns mycket i livet som är oro och mindre vackert, men jag väljer att se glädjen och det positiva i dagarna som jag får. Tyvärr så fungerade det inte att lägga upp bilderna och jag biter mig i läppen och lägger upp detta inlägg endast klätt i ord istället. Bilder kommer så småningom.

Jag läste i en artikel på Aftonbladet häromdagen om en slösaktig kvinna i karriären som supit bort alla sina helger och som jobbade dygnet runt alla de andra. Hon höll på sådär ett tag, skygglappar på, sedan plötsligt en dag så omkom hennes vänner och två av deras barn i Tsunamin, och kvinnans liv vände tvärt. Hon frågade sig själv hur hon aktivt hade kunnat välja bort ett liv så vackert när vissa andra inte ens får en chans att leva det. Nu jobbar hon som livsomvändare för ungdomar som har hamnat i alkoholträsket. Det finns stunder i livet då du träffar på riktiga kämpar, livsglädjespridare och det är dessa dagar jag lever för! Det ger mig så mycket energi och glädje att verkligen se vad det är som vi har runtomkring oss, det enkla, istället för att sakna det vi oss tror behöva. Julian och jag har träffat en hel del sådana människor, och vi kommer att skriva om dem framöver. Lyckan kommer innifrån och den kunskapen har jag jobbat hårt för att få, men jag har mycket Julian att tacka för denna. Är du med mig i mitt tänk? Visst, det kan anses klyschigt och en aning löjligt när allt går åt helvete, att vara den där käcka dåren som alla stör sig på. Men om det hjälper, så varför inte? Du kan till och med lura dig själv glad och lycklig genom att dra smilbanden uppåt trots att du inte är det minsta lilla glad. Prova själv. Jag gjorde detta efter ett tips jag fick häromdagen när jag kände mig nere. Jag gick ut i skogen och bara LOG, jag gick och jag LOG, jag gick och jag LOG, det var tur att jag inte träffade på någon den dagen för det var nog det mest tillgjorda leendet någon någonsin lett i det motionspåret. Men vet ni vad? efter ett tag så började jag skratta högt och tusentals små endorfiner började sprattla,och sprida sig ut i min kropp.

När jag kom hem igen så kom jag inte ens ihåg vad det var jag hade varit så ledsen över.
Prova själv! Det funkar faktiskt!