 |
| LIVE LOVE AND LAUGH! |
Idag gratulerade vi farmor som blev 70 år med god mat och sång. Julian var trött men hängde med ganska bra ändå hela tiden. Han är ett praktbarn att ha med sig, inget skrik och lyckas underhålla sig själv. I love you min älskling! På bilden i mitten så ser han så ledsen och övergiven ut där han står i hörnet jag får nästa tårar i ögonen nu när jag tittar på kortet. Det kanske känns lite extra eftersom att han fick stanna kvar hos farmor o farfar över natten så vi får sova i morgon efter flera tidiga nätter på rad. I allafall när vi skulle gå så tecknade han skor och gick och hämtade sina små ortopediska skor, det kändes ett stick i hjärtat att lämna honom kvar. Jag vet att han blir väldigt väl omhändertagen hos farmor o farfar, men när vi inte har haft barnvakt på ett tag så blir man snabbt van vid att inte vara utan, det finaste som finns.
Snutte! Han ser så stor ut på dessa korten och blir lite ledsen när jag tänker på hur mycket vi missar när vi inte bor nära varandra ;( han växer så snabbt och moster vill ju vara nära!
SvaraRaderaPuss på familjen <3
//Anja
Känner likadant älskling! Så mycket han/vi missar med er så långt bort *snyft* Han är verkligen en liten pärla. Och han delar gärna med sig av alla sina små upptåg. Tills vidare här på bloggen, men jag hoppas vi ses i sommar!
SvaraRaderaPuss och Kram!