Sovmorgon gör gott för själen

Då var han iväg, mitt älskade allt.
Han vinkade precis som han alltid gör men det fanns en viss tvekan i hans blick som manade till bekräftelse från mig att det verkligen var fafa som var hans destination för dagen. Vi har ett annorlunda språk, Julian och jag. De räcker med en min, en blick eller till och med en blinkning från honom, för att jag ska förstå vad han verkligen menar. Talet är fortfarande luddigt, men inte heller där går jag bet särskilt ofta. Kommunikationen var ett orosmoln på min mamma-himmel när Julian var bebis. Tänk om jag inte kommer att kunna kommunicera med mitt barn ordentligt? Men nu så ser jag ju att Julian och jag har en kommunikation som är mycket starkare och tydligare än de flesta andras. Kanske för att jag alltid har ansträngt mig mer? Inte tagit det för givet? Julian vet det, och han blir orolig när han märker att jag är stressad eller orolig och inte orkar pejla in på hans kanal.  I dag så fick jag en lång sovmorgon av pappan och var utvilad så i dag gick det bra. -Ja, nu ska du åka till fafa, sa jag ännu en gång, och då log han. Det fanns ingen tvekan nu om vart han skulle. Han var nöjd med mammans beslut i dag, för han kan ju faktiskt gå med på att lämna mamman en stund om det är fafa som är målet. Fafa har persontecknet; bok. Läsa boken. Jag har sett hur Julian hämtar en bok och sträcker upp armarna mot fafa som sitter och väntar i fåtöljen, Julian skrattar högt när han får komma upp  knäet, sedan kan han sitta där i fafas knä och titta på detaljerna i boken, länge, länge. Hur länge som helst om Julian själv får bestämma.  Det är fint att se, det gör gott i hjärtat. Julian är väldigt tydlig med vilka människor som är lite extra bra i hans värld. Han låter dig veta redan vid första mötet om du går hem hos honom eller inte. Första mötet är viktigt hos Julian.

Pappan och mamman ska snöra på sig promenadskorna och vandra i skogen i dag. En lång vandring med picknick i solskenet. Det gör gott i själen. Vi behöver det. Alla behöver det. Skogen, solen och varandra. Som det var från början, innan det fanns tunnelbana, höghus, mobiler, bilar, utbrändhet och stress. Vi har nära till skogen pappan och jag, det tycker vi är skönt.


Hoppas att ni har en underbar Lördag kära vänner!