2/10/2012

Kvällsreflektioner


bild Metrobloggen

I kväll så blev det en riktig myskväll framför brasan efter en god tacobuffè hos Freds bror, hans fru, barn och mor och farföräldrar. Tack! Efter buffèn så blev det en urgammal klassiker i dvd spelaren, Oh, vilket party, med Peter Sellers. Det var mysigt. Men när vi kom hem igen så var den uppenbar. Saknaden efter min egna familj. I vardagsbestyr, i fest, i hemmakvällslunk. Ni är så långt borta, men ändå mig närmast. Vi kanske kan vara fysiskt närmare varandra någon dag snart? Inte på Skype, inte i telefon, utan i kramar.? Jag älskar er. ♡♡♡


Julian fick sova hos farmor och farfar, och jag får en sovmorgon i morgon. Som jag har längtat.


God Natt!





3 kommentarer:

  1. Saknaden är stor här hos mig också. Hoppas vi ses snart syster! Älskar dig! <3 <3 <3 Vi får nöja oss med virtuella kramar så länge :)

    SvaraRadera
  2. Du fattas oss ska du veta! Jag har aldrig heller haft mamma i min vardag och det kändes tungt många gånger. Jag är så glad för att vi(hon och jag, liksom du och jag står varandra känslomässigt nära! Kram mamma!

    SvaraRadera