3/02/2013

En randig dag


Barn är oslagbart bra på att gå vidare. Men för säkerhets skull så tänkte jag ju ändå bearbeta det som hände med Julian igår med honom eftersom jag vet att det är viktigt för hans utveckling.

Så jag har stått givakt idag. 

Lyssnat efter ord från Julian som var relaterade till händelsen igår. Men inget. Nej, nej, bara lek som vanligt. 

Rollspel med Babba, Doddo och Diddi.

En av gubbarna försvinner (det vill säga Julian gömmer gubben någonstans) och Julian och den andre gubben går och letar.

Den gömda gubben skriker (med Julians röst-Här är jag! och gubben i handen skriker tillbaka (Julians röst) -Jag koooooommer! och så springer lillen och gubben i handen och hämtar den som var borta.
Typ.

För att slippa lyssna på nämnda lek hela dagen så började jag funderade på om det kanske var jag som skulle sköta snacket? Alltså vara den som tog upp det? Jag började kolla efter böcker på nätet om barn på sjukhus. Hittade massor med länkar och jag samlade ihop allt och la upp på vår mötesplats http://www.myperfectbaby.se/2013/03/barn-med-speciella-behov-pa-sjukhus/ Den mest informativa och värdefullaste länken som jag hittade var Narkoswebben.se Där kan barn följa olika ingrepp på film i form av tecknade djur. Det fanns också information om olika former av narkos, bedövning, smärtlindring och svar på vanligt förekommande frågor ställda av barn och vuxna.

Så helt plötsligt så kommer det då ett ord från Julian om händelsen och jag tänker att NU, nu ska vi snacka om det som hände på sjukhuset. Hinner jag springa och hämta handdockan eller doktorsväskan? Nej, jag hinner inte förbereda något alls förrän Julian är inne på något helt annat spår. Verkligen randigt. 

I efterhand så har vi fått reda på mycket som vi inte visste innan. Vi hade kunnat få bedövning i rumpan innan masken. Eller sömnmedel i spruta. Vi hade kunnat få gå in båda föräldrar i operationssalen om vi hade krävt det. Vi hade kunnat få litteratur som var riktad till barn i Julians ålder för att läsa innan besök. Jag trodde verkligen inte att det skulle gå så fel som det gjorde och det hade det ju inte behövt göra heller om vi bara hade förberett Julian lite bättre. 

Jaja. Återkommer på bloggen med uppdateringar angående sömnen. Det blir väl Astrid Lindgrens Sjukhus och sömnregistrering nästa stopp. Och fasiken vad jag ska förbereda mig innan. :) 

Som ett skönt avbrott från den här soppan så ska vi kolla på lite Mello nu!

Vem hejar du på? 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar