Ett av världens främsta handikapp är fördomar

Ibland utser myperfectbaby.se en vardagshjälte på  facebook.

Det kan vara en twitterkommentar, en facebookuppdatering, en god gärning, en artikel, en blogg eller ett företag med en bra idé. Det kan vara något enkelt eller något med mer jobb bakom, men hjältarna är alltid de som (ofta utan att själva veta om det) ökar kunskapen och medvetenheten i vardagen. De är nämligen dessa människor som gör att man börjar tro på mänskligheten igen! 

Vi gör detta eftersom vi vill uppmärksamma allt bra som folk tycker och tänker om våra funkisar. Ofta så går man på som en bulldoser mot orättvisorna och i den kampen så glömmer man bort att hylla det fina som faktiskt görs och tänks. Det som lyfter upp istället för att tynger ner.

Idag så länkar vi till bloggen som skrivs av dagens vardagshjälte Niqué Eriksson. Gå gärna in och läs den. Inlägget som vi nominerade kan du läsa nedan i sin helhet.

Hon var så enkel

När jag var riktigt liten så hade jag en vän som hette Maria. Hon brukade komma och knacka på min dörr tidigt på morgnarna och glatt fråga - och svara åt sig själv - 'Ska vi leka? JA!!'

Jag beundrade Maria för hennes glada och positiva sätt och hennes förmåga att aldrig se något hinder utan bara möjligheter. Jag tyckte om Maria. Jag umgicks hellre med henne än med andra barn för hon var genuint snäll och försökte aldrig bevisa något genom att hävda sig själv. Hon var som hon var. Hon hade ett rättframt sätt och var rättvis, rättvis rakt igenom. Jag avundades henne ibland och kommer ihåg att jag - på ett litet barns vis - fantiserade om att ha henne som min fru när vi blev gamla. Hon skulle vara allt annat än som min mamma som var oberäknelig och hade häftiga humörsvängningar emellanåt och oftast var nära på allt omöjligt för henne.

Då visste jag inte att det fanns något som hette handikapp, jag visste inte vad utvecklingsstörd betydde, Downssyndrom var ett ord jag inte ens klarade av att uttala.

Idag förstår jag att "min" Maria hade Downssyndrom och tanken slår mej - 'Är det verkligen ett handikapp eller är det vi andra som är handikappade som skapat en värld full av krav och förväntningar anpassade efter vår inbillade förmåga? Enkelheten är ju undvikligen enklast och Maria var så enkel, lösningen var så glasklar då hon tog sej ann ett problem, själv komplicerade jag saker genom mitt sätt att tänka. Var det jag eller hon som var handikappad? Är vår värld eller deras värld handikappad? Vem borde ta stöd av vem?'

Det var många år sedan jag och Maria kom ifrån varandra och tyvärr minns jag inte ens (i min komplicerade hjärna) om hennes namn var Maria eller om hon hette något annat.

Men jag minns så enkelt allt var tillsammans med henne.

Ett av världens främsta handikapp är fördomar och då vi tror oss vara bättre än andra. Hade vi alla varit en åttondel som Maria så skulle det inte funnits krig i världen, ingen sorg, inga maktkamper bara en massa skratt och äventyr.

Fri frakt!

Nu är det fri frakt i Myperfectbaby.se`s butik (om du beställer två varor)

Vi har självklart tröjor inför 21/3 men det finns även T-shirts med andra budskap och även med
vår företagslogga! 

Så hittar du någon som passar, passa gärna på att handla nu! 

Klicka på länken ovan så kommer du till butiken! 

Möjligheternas syndrom

Barnmodellen Daniel med sin mamma Cathrine

Hej Måndag!
I dag rekomenderar jag er alla att gå in och läsa på mötesplatsen om härliga företaget Vossatassar som använder sig av en barnmodell med Down syndrom. Att fotografen hade svårt att välja EN bild av alla bilder de tog (eftersom alla var så fina) kan jag lätt förstå då alla våra barn med det lilla extra även är extra vackra!

Motstånd på en viktig dag

http://www.autismspeaks.org/what-autism/waad

Internationella världsautismdagen infaller varje år den 2 april.
Dagen instiftades av FN:s generalförsamling i januari 2008.

"Låt oss tillsammans med personer med autism, deras familjer och deras företrädare bilda en gemenskap av röster för ökad medvetenhet och förståelse. Låt oss också se på oss själva och omvärdera våra egna och våra samhällens attityder så att vi kan göra oss av med de fördomar som ligger till grund för diskriminering av personer med funktionshinder. Låt oss förbinda oss till att skapa ett rättvist samhälle som bryr sig om och som kan ge sann värdighet och rättigheter åt alla."
/ Autism-och Aspergerföreningen



Och så ännu ett inlägg om näthat på denna viktiga dag. Tyvärr.

I mitt jobb så möter jag motstånd varje dag. Ni skulle bara veta hur många som vill motverka jämlikhet i samhället, detta yttrar sig på olika sätt. Allt från kommunalare, mulåsnor och paragrafryttare till oförstående personal på skola, bland yrkesfolk etc. Men när dessa gömmer sig anonymt på nätet med främsta mål att förstöra för oss som kämpar så blir jag f** förbannad!!!

Jag vet att vi är många fler som vill stötta och som vill ha ett jämställt samhälle och det är därför jag fortsätter att jobba med min sida men när sådant här näthat yttrar sig på detta smutsiga sätt så blir jag uppriktigt ledsen! Det finns nämligen inget fulare än att slå på de som redan ligger.

 I dag så firar vi Världsautismdagen hos oss på mötesplatsen, vi lägger ut fina tävlingar och har chatt med mera för att skapa medvetenhet om autism. Det är viktigt att vi sprider detta i media på alla sätt vi kan. Dagen till ära så har då någon på facebook blockat oss från att kunna lägga ut våra tävlingslänkar. Detta hände även för en vecka sedan och det är tydligen någon (medlem?) som systematiskt har satt detta i spel för att förstöra för oss?


Om du som står bakom det här så ber jag dig härmed att sluta! Lägg gärna din värdefulla tid på annat och lägg av med att förstöra!

 

Ligh It Up Blue!

För att skapa medvetenhet om autism i dag, bär något blått, tänd en blå lampa och sätt i ditt fönster i kväll, ha blått nagellack, blå mössa på, eller gör något annat som involverar något blått. Läs mer om Light It Up Blue! 

 Hälsning från Autism-och Asbergerförbundet

Stöd vår verksamhet

Autism- och Aspergerförbundet tar tacksamt emot bidrag att använda i vårt arbete för att skapa bättre villkor för barn, ungdomar och vuxna med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd.

Det finns flera olika sätt att stödja Autism- och Aspergerförbundet, se i sidomenyn.
Alla bidrag är välkomna – stora som små. 

Autism- och Aspergerförbundet har ett 90-konto vilket innebär att vi står under kontroll av Svensk Insamlingskontroll.

 

SMS-bidrag

SMS:a AUTISM till 72970 och ge 50 kr i bidrag till vårt arbete för att förbättra villkoren för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd.

Allt liv är heligt

Bild Vaggan.se

Jag tänker inte bli för politisk i detta inlägg, men mänskligt värde ligger mig varmt om hjärtat. Jag vill bara berätta för er att den fortsatta debatten om att mitt barn hos vissa människor inte skulle vara önskvärt, inte går mig obemärkt förbi. Inte alls. Det är bara det att skulle jag tänka för mycket på den debatten och på folks beslut så skulle jag bli så himla deprimerad. Det är svårt att förklara och det skulle ta mig en evighet. Men att själv välja att gå miste om en så stor lärdom om livet är så oerhört tragiskt. Att vi har möjligheten att välja är ännu mer tragiskt.  Så många gånger jag har tänkt på vad jag skulle säga till mig själv, till den person som jag var innan jag fick Jules. Åh, så naiv jag var,  jag trodde att jag visste allt.. Jag skulle säga till mig själv att; Det är inte alls som du tror. Inte alls.

 Marcus Birro som själv har förlorat liv, hoppar in i debatten och säger sitt och det är bra att andra pratar för oss föräldrar när vi själva inte orkar. Vet du, jag har fullt upp att skapa medvetenhet, fullt upp med att få samhället att acceptera mitt barn bara för den han är, det sista jag vill ha är en debatt som går ut på att vi nu ska utrota det finaste jag (och alla andra som har en liten extra hemma) har. Nej tack. När ska vi lyckas acceptera att vi inte kan styra och ställa över vårt egna öde? 

En del av Marcus Birros krönika, publicerad i Expressen i dag

"Liv är heligt. Alltid. Allt liv är heligt. En liten flicka med Downs syndrom, som skulle ha blivit aborterat om föräldrarna fått veta hennes beskaffenhet, är INTE värd mindre än någon annan nu när hon är född. Och då borde hon inte vara värd mindre INNAN hon föddes heller. Vi kan inte själva, efter eget huvud och från fall till fall, börja nysta och trixa med det okränkbara människovärdet. Det är inte värdigt. Det är i högsta grad oanständigt.

Det är märkligt att detta blivit en så kallat “kristen höger”-fråga. När släppte vänstern frågorna om allas lika värde? "

Marcus Birro tar upp intressanta saker i denna text angående Down syndrom och hur vissa väljer att se på ett ofött barn.

Allt liv ÄR heligt i allra högsta grad och jag håller med om att det är synd att man direkt blir utmålad som kristen höger när man berättar var man står någonstans i denna fråga. 

Det finns så mycket att ta upp inom detta ämne, men inte i kväll. 

I kväll så vill jag skriva om Riga.

 Där människovärdet ser ut på ett helt annat sätt än här. Riga, där det finns flera små extra som behöver vår hjälp. 

Julian och jag reser till Riga i bilder på nätet, vi pekar på små barn i bruna sparkdräkter från 70-talet, och Julian utbrister, guullig..bääbis...och så pekar han på dator skärmen och gör tecknet för bebis. Han tittar längst på barnen med de sneda ögonen, som vanligt. 

Genom barnens små hoppfulla leenden, förbereder jag mig mentalt för den rent fysiska resan. Jag vill så gärna göra den tillsammans med er. Jag hoppas att vi kan förverkliga den. I dag har vi startat upp en insamling så att ni kan bidra med er hjälp genom att skicka sms. Jag hoppas att ni vill hjälpa oss att hjälpa! Denna insamling är för barnen, för de som inte hade turen att födas i Sverige och för att personalen omkring barnen ska kunna utbildas i hur man kan habilitera ett barn med till exempel Down syndrom under tiden barnet väntar på att få komma till ett eget hem. Jag tänker karlstadmodellen. Jag tänker teckenspråk. Jag tänker lämna myperfectbabybags till bebisarna. Jag hoppas att jag får möjlighet till att göra detta.

SMSA om du vill hjälpa till med 15 kronor!

Sms;a Insamling BARN alltså båda orden med mellanslag emellan så skickar du direkt 15 kronor till vår insamling. Gå gärna in på mötesplatsen på facebook och dela länken till vår insamling också är ni söta. TACK! Om du som läser även är intresserad av att följa med på vår resa hör av dig till insamling@myperfectbaby.se, vi är öppna för förslag. 

Kostnad : 15.00 SEK

Hur köper jag tjänsten?

Steg 1 SMS:a Insamling BARN till nummer 72672
Steg 2 Innehållet skickas i ett SMS till din telefon.

Projekt Riga

Kan det bli verklighet?

Vi har idag startat ett samarbete med det underbara företaget Vaggan.se som ska hjälpa oss med insamlingen till vår resa till Lettland. Jag läste flera historier på nätet om det barnhem som de har startat upp där nyligen. Tanken är att de ska etablera ett habiliteringscenter precis som det i Litauen och det är där vi kommer in. Från början.


Många känslor blev det dock och jag funderar över om jag verkligen skulle klara av att åka dit rent själsligt. Samtidigt som jag längtar, så ligger ju barn med funktionshinder mig så nära hjärtat att risken är överhängande att det skulle bli alldeles för mycket tårar. Men nu drar det igång och det är spännande att se vart det landar! Jag vill hjälpa och jag vet att det behövs! Hoppas att ni kan bidra under resans gång. Ni som bidrar större får en personlig videohälsning från ett av barnen i mail lådan, så om du vill glänta lite extra på plånboken så får du bereda dig på att ha näsduken nära till hands. Men oj, vad barnen skulle uppskatta din hjälp!

Läs mer om Projekt Riga


Om du vill hjälpa oss att sprida budskapet kopiera gärna vår bild i sidopanelen och länka till länken här ovan! Dela den på facebook, din blogg osv..


TACK!

Playmakers?

Julian och jag har suttit som på nålar den senaste tiden, eller nja, då vi har haft tid att sitta på nålar och inte har jobbat, varit på dagis, eller varit förkylda. Vi har båda hoppats på att vår sida My.Perfect.Baby.se som är en familjeportal för föräldrar till barn med funktionshinder/språkstörning har gått vidare till intervjuerna i Playing For Change. 

Igår behövde vi inte vänta längre. Vi har gått vidare! TACK! TACK! TACK!

Tack Playing for Change!

Detta blir ett inlägg om mitt jobb eftersom jag vill dela med mig av det också här på bloggen.

Ett väldigt roligt jobbmail damp ner i My.Perfect.Babys låda i dag och det gjorde min dag! Jag vill tipsa alla entreprenörer som kämpar med eget företag, att det hjälper att räcka ut en hand och anstränga sig och söka dessa saker. Har du en idè som du brinner för och som du tror på så får du aldrig ge upp, för någon gång så finns det någon som ser och uppskattar allt det jobb du lägger ner! Att mitt företag Perfect Production ( vilket innefattar myperfectbaby.se, AllaKan och MyPerfect.Baby.Bag) fortfarande är med i tävlingen kan jag leva på länge! 

Jag vill att alla människor (oavsett förutsättning) ska få ha samma möjligheter att lyckas i livet och jag är säker på att mina projekt bidrar till just detta.

Dessa små morötter som bland annat mailet nedan ger mig styrkan att fortsätta som entreprenör trots viss motvind, många och långa kvällar och konstant brist på pengar. 

Mail; 

Hej!

Jag vill berätta att du fortfarande är med i urvalsprocessen till Playing for Changes inkubatorprogram. Grattis! Nu återstår bara 33 sökande av de ursprungliga 900.

Just nu läser några utvalda experter inom barnrättsfrågor, sociala frågor och/eller socialt entreprenörskap din ansökan. Skulle den få höga omdömen i denna läsning så skulle det vara bra om du förberedde dig för att komma på intervju hos oss på Ringvägen 52 i Stockholm 10/3 eller 11/3, och det är ju lika bra att du även prickar in det slutgiltigt avgörande jurymötet 23/3 i kalendern redan nu ifall du även skulle gå vidare från intervjuerna.

Jag önskar dig all lycka till och har du några frågor om den fortsatta processen så är det bara att du hör av dig.

Hälsar Pär Wiktorsson

TACK! till er läsare och alla medlemmar med era underbara "speciella" barn som ger mig så mycket kraft och glädje! Självklart även tack till min egna lilla gosse, som har gett mig så mycket livsinsikter!  ♡

Bakom kulisserna på Väsby Melodifestival 2012

Denna tjej var jätteduktig! Stina Malmberg hette hon och framförde bidraget Leende guldbruna ögon

Här är Stina igen med sin pojkvän Max Haglund som sjöng låten Michelangelo

Tack fina, vackra Gina och Ella för att ni följde med oss! 

Lilla J vill dansa!

Flera stycken kallade J för Emil ;)

Två prinsessor!

Duktiga konferencierer, Josefin Sundström och Tommy Fagerberg! 

Denna tjej undrade om J ville gå och mata fiskarna med henne, men han ville hellre dansa, så klart! ;)

Sötnosarna har parkerat sig bredvid varandra.

Här kan du läsa mer om andra året med Sveriges första melodifestival för funkisar! ♡

Julloppis!

Kikar in och säger hej! Här är det fullt ös med att prismärka och fixa inför julmarknaden som My.Perfect.Baby är med på i morgon! Ni som inte kan komma får vara med ändå! På söndag! På facebook! Alla är inbjudna!

Lägg till dig där och vinn fina priser. 19.00-20.00 Söndag


 http://www.facebook.com/events/228785687191032/

Puss och kram!

I natt kommer jag att sova gott!

Stor kram till alla er!

TACK!

Jag blir alldeles varm i hjärtat av allt det fina ni har skrivit till mig i dag, ni är varenda en av er så otroligt VACKRA! Jag är så glad för att jag har er läsare! som står ut med mina tankar, känslor och upplevelser. Julian har lärt mig en stor läxa i livet och det är att alltid vara just ärlig och att alltid följa mitt hjärta. Om jag hade ignorerat den lärdommen så hade jag ju svikit både honom och mig..Visst i bland blir jag rädd och i bland är jag extra sårbar. I bland bär jag mitt hjärta långt ut på min jackkrage för allmän åskådning.
Men det gör väl alla någon gång? Jag tror det är viktigt att vi lyfter fram alla våra känslor som vi har.
Hur svårt det än är att säga eller att göra en gärning som kommer direkt från hjärtat så varar ändå ärlighet längst! Visst ska man våga känna och göra!!

Annars är man inget annat än en liten lort har jag hört. ;)

Nu ska jag släppa detta och gå vidare, för vänner, vi har ett härligt liv som vi vill skynda att leva!

Ni ska veta att tack vare er så kommer jag att sova extra gott i natt! Tack! 


Stor kram från mig och min lille Busunge! ;)

Min sanning

Jag tänker i detta inlägg förklara vad som har hänt för personer som är involverade i detta. Om du inte känner mig så får du själv döma, känner du mig så vet du säkert redan vad det handlar om. Men jag vill ge min syn på problemet, så som jag ser på det.

I mitt jobb så spenderar jag väldigt mycket tid på olika forum och på olika sidor på nätet. Jag trivs med detta för att det betyder att jag kan möta människor från hela världen, och jag tycker om att möta människor och att få ta del av deras historia. Men det finns även en baksida med dessa gränslösa möten i skrift. Alla människor är inte ärliga i det dem skriver, och pga att du inte ser eller känner denna människa som du skriver till, så kan du bli sårad av falskspel. Detta inlägg handlar om falskspel, och systematisk vuxenmobbning? från en annan äldre ds-mamma i Dalarna, som har pågått under en längre tid. Jag har inte varit med om detta sedan högstadiet så jag kände inte igen tecknen (eller så har jag bara ignorerat dem)  förrän en vänlig själ påpekade för mig att allt kanske inte stod rätt till med dessa konstiga kommentarer som jag fick. Det hade varit helt okej för mig att lämna detta och gå vidare om det inte hade varit för att det handlar om en människa som befinner sig "överallt" på de sidor som jag befinner mig på. Detta handlar alltså om en annan mamma som också har ett barn med Down Syndrom (ett underbart barn förövrigt som inte har något med detta att göra) . En mamma som är vuxen och som borde veta bättre. Jag hade önskat så att hon hade kunnat sluta med sin "häxjakt" så jag hade kunnat gå vidare, men så fort jag skriver något så lämnar hon en nedvärderande kommentar åt mig i fältet under. Tro mig, jag har försökt att ignorera detta länge.

Historien börjar redan när Julian föddes. Det fanns då inget nätverk alls i Dalarna. Jag hade ett stort behov av att få prata med andra föräldrar och ville därför starta ett nätverk. Jag hade i samma veva fått kontakt med denna mamman till ett äldre ds-barn, hon verkade insatt på alla forum och jag tänkte då att jag kunde ta hjälp av henne för att få tips och råd angående Nätverket. Hon berättade då att hon och en annan mamma till ett äldre barn hade funderat i flera år på att starta ett, och någon vecka efter att vi hade pratat om det så gjorde dem slag i saken, utan att säga något till mig. Men jag tänkte då att det kunde vara skönt att någon annan styrde upp träffar och liknande eftersom jag hade så mycket annat att tänka på ,så jag lät det vara. Men sedan hände det inte så mycket mer. Jag gav förslag om träffar och försökte så gott jag kunde att söka upp föräldrar på egen hand. Det var då jag startade mötesplatsen pga att jag kände mig ensam och jag ville ge andra föräldrar en chans att hitta det jag själv letade efter. I samma veva så började kommentarerna komma från den andra mamman, det kunde handla om mitt jobb, min blogg , min webbshop, min uppfostran av Julian och att jag var med i intervjuer i tidningar osv.  Någon gång hackade hon på mig om att hon hade i allafall ett "vanligt" jobb, och slet inte ideellt för någon mötesplats som ändå inte skulle leda någonvart. Hon har motarbetat mig på olika sätt, men jag tänker inte dra alla gånger här, för då skulle ni behöva läsa hela dagen ;) Jag tänker bara på vilken energi det måste ha tagit för henne, och tänk om hon hade lagt den på något konstruktivt istället! Vilka underverk hon skulle ha kunnat uträttat!

Just nu känner jag mig i allafall så pass stark att jag kan skriva om detta, men det var hemskt att som nybliven driven ds-mamma behöva kämpa mot de "äldre" (hon fick ofta någon eller några med sig") som trots allt borde ha stått bredvid mig och mitt jobb för oss ds-föräldrar. Men jag tänker inte ge upp! Jag vet att det kommer fler och mer avundsjuka längs min väg, och jag vet att det kommer att göra mig ledsen, och kanske vilja få mig att sluta med det jag gör, men jag tänker inte ge mig! Jag ska kämpa! Jag säger inte att jag är perfekt , jag säger inte att jag aldrig gör något fel, jag säger inte att jag aldrig dömer någon, inte att jag inte känner avundsjukan riva i min kropp i bland. Jag gör och känner allt det där. Men jag försöker verkligen, att inte göra det. Jag försöker så gott jag kan att visa respekt för mina medmänniskor. Och jag vill att mina medmänniskor ska göra det samma mot mig!

Den här "konflikten" har absolut inget med er underbara bloggläsare att göra och jag ber om ursäkt om ni tycker att detta inlägg inte passar här på bloggen. Men jag kände att jag var tvungen att förklara mig för en hel del personer som har tagit del av smutskastningen . Och bloggen är min källa till utlopp. Så jag hoppas att ni fortsätter att komma till mig och att vi tillsammans fortsätter lösa problem, hitta människor, delar länkar och tips och sprida glädje till varandra, varje dag, både på bloggen och på mötesplatsen! 

Dem flesta av er läsare, följare, föräldrar och andra är underbara individer och till alla er som läser, uppmärksammar, mailar och kommenterar här, vill jag bara ge en stor varm kram och ett stort tack för att ni följer mig och Julian och jag hoppas verkligen att vi får många fina år tillsammans!

THE SKY IS THE LIMIT!!!!!!!

Reaching out for help!

Nattjobb hemma hos oss för några veckor sedan...;)

Visst är det väl så, att man sällan reflekterar över vad det är, man egentligen gör?
Man har en vision och så kör man på, full patte (som för övrigt är ett uttryck som min handledare under praktikperioden på dekorationsutbildningen, smakfullt präntade in i mitt stackars huvud)..

Man vill bli färdig, men det blir man aldrig, för det finns hur mycket som helst att göra inom funkis-området.
I dag sträckte jag ut en hand, lade den på tangentbordet, svalde stoltheten och skrev ihop ett mail. Bad om hjälp av kommunen, om det överhuvudtaget finns någon. Jag bad inte om hjälp angående uppfostran om min son, som det brukar handla om annars, utan hjälp angående mitt yrkesval. Eller rättare sagt, det yrke som har valt mig. Entreprenörsyrket. Jag älskar Entreprenörsyrket, men det har gjort, att jag inte riktigt räcker till, just nu. Det förstod jag, när jag läste mitt hopknåpade mail såhär i efterhand. När jag läste vad jag hade skrivit så insåg jag, att jag faktiskt gör, en hel del, och vad det är svårt det är att berömma sig själv för den där delen! Hade jag varit en person utifrån, och jag hade läst detta mail, då hade jag nog häpnat inför vad denna människa som skrivit mailet håller på med. Hur hinner hon? hade jag frågat mig själv. Hon måste nog vara lite bäng, eller ha adhd eller nått...

Mailet i sin helhet; 

Hej xxxxxx!

Jag är en mamma med en kille med Down syndrom, jag driver en sajt på nätet för föräldrar till funktionshindrade barn. Jag driver även en webbshop hemma från kontoret i Insjön, Dalarna, för att finansiera min mötesplats.

Jag har i nuläget två projekt på gång, dels en väska (babybag) , en väska full med produkter för nyblivna föräldrar till funktionshindrade barn och dels ett projekt som heter Alla Kan! där jag samarbetar med en dagverksamhet som tillverkar språkträningsmaterial som vi tar fram i samarbete med Karlstadmodellen (som är en modell för språkträning)  för språkstörda barn. Jag jobbar själv enligt denna modell med min son hemma och den har hjälpt oss mycket.

Hälften av pengarna av det vi säljer i Alla Kan! går till brukarna på dagverksamheten till en resa eller annat, men det viktigaste är att dem får känna att dem gör något viktigt, vilket det faktiskt är, pga av att vi föräldrar oftast får tillverka vårt material själva, eller köpa det hutlöst dyrt!

Nu undrar jag; Kan jag få någon hjälp från Dalarnas kommun? Jag har ingen aning om vad som finns och jag sitter själv på min kammare med detta och jobbar dygnet runt, samtidigt som jag tränar min son och väntar på att få mer resurs tid åt honom på dagis. Jag känner att jag skulle behöva hjälp antingen i form av pengar eller personal. Vet du hur det ser ut för unga företagsamma kvinnor i Dalarna i nuläget? Vad kan jag be om att få?

Tusen tack!

mvh,
Emily kind
myperfectbaby.se

Vill du ha en gris på fingret? Det vill jag!

Vi presenterar stolt vårt nya samarbete med underbara Mattias på fingerdockor.se på mötesplatsen . Jag rekommenderar er alla att gå in där och läsa om hans supersöta fingerdockor och att vara med och tävla om fem stycken egna små textila skådespelare! :)

Lycka till! 

Ps; På fingerdockor.se så är hela mitt mail till Mattias upplagt, så där kan ni gå in och läsa om ni vill  ;)

Vincents magiska värld; Galna Gatan 5

Jag fullkomligt älskar Vincent från Galna gatan! Ni vet? karaktären i Sören Olssons senaste bok. Boken levererades i dag och jag har läst halva redan, trots att jag egentligen inte hade tid.

Vincent från galna gatan, du har stulit mitt hjärta och en värdig plats i min webbshop! Välkommen!


"Jag är Vincent. Det vet jag för alla säger det till mig. Ett tag trodde jag att jag kanske hette "Duä Roli", för det sa många också till mig. Men jag heter inte det. Jag heter Vincent."

Söndag och ett litet Hallå!

Hej Godingar!

Hoppas att ni har en skön Söndag!

Här är det mulet och kallt. Men vi hade en skön hiking i solen igår och den lever vi på även idag. 

Passar på att tipsa om vår tävling på mötesplatsen och dagens vara som är Babblarna! Endast 19 kronor, bara i dag!

I morgon åker jag till härliga dagverksamheten och lämnar in en prototyp på en produkt! 

Så spännande! Jag lovar att uppdatera er hur det går angående detta samarbete framöver.

Vi hörs! Kram!

Bara så ni vet...;)

Dagens vara; Bjällrorna 

19 kronor, hela dagen  i shoppen ;)

Det får bli lite shop här i bloggen just nu, för det är det som jag håller på med för tillfället.
Jag tänkte faktiskt ta mig tid framöver och skriva ett längre inlägg om vårt samarbete med den dagliga verksamheten som My.Perfect.Baby har startat i dagarna. Det är  mycket spännande och mycket lärorikt. Vi kan säga så här; allt kan hända med det här projektet! Jag måste bida min tid och se hur det går först men i smyg så hoppas jag på att detta projekt kommer att sprida sig som en löpeld genom Sverige och att fler företag hoppar på ideèn och börjar samarbeta med funktionshindrade framöver! Visst skulle det vara kul med en förändring i synsätt och framförhållning i det svenska arbetsklimatet?! När du jobbar med funktionshindrade så kan allt hända, det gör det osäkert, visst, men även spännande och fördommar minskar även om vi integrerar. Det viktigaste är personalen som jobbar runt omkring de funktionshindrade,om dem kan stötta och se individen så tror jag att höga höjder kan nås! Det som är problemet i samhället just nu är bristen på kommunikation och handledning bland personalen, våra funkisar ska ut på arbetsmarknaden utan skyddsnät och kontaktperson? De som jobbar på en arbetsplats som ska integrera en funkis, måste få information om hindret, och personen som börjar jobba där måste få rätt guidning in i arbetslivet. På många sätt så är det där det brister, förmodligen för att det kostar pengar för att utbilda. Tyvärr.

Men som sagt, mer om detta framöver.
Nu ska jag gå ut i den härliga solen och göra lite ärenden.

Hoppas att ni har en fin Fredag!

Dagens vara i shoppen!

Julian visar varan

Nu börjar vi med dagens vara i shoppen! :)

Det gäller att agera snabbt! 

I dag är det den fina doktorsväskan som kan bli din för endast 99 kronor! 

Ordinarie pris 149 kronor.

Här kan du köpa den till pangpris!

HAPPY ONSDAG!

Vilka verksamheter ska granskas, tycker ni?

Nu granskas Glada Hudik i olika artiklar , vi på My.Perfect.Baby.se skickar vidare, och du kan läsa om detta på mötesplatsen här; artikel 

I hudiksvalls tidning skriver dem som rubrik; Han har tjänat miljoner på Glada Hudik och så smäller dem upp en stor bild på Pär. Det känns osmakligt och fel att tidningen granskar denna verksamhet. Jag tycker såklart att alla verksamheter ska granskas, men när det kommer till verksamheter som denna, så bryr jag mig faktiskt inte om det fifflas eller om Pär tjänar miljoner på det han gör. Jag tycker att han är värd dem miljonerna i såfall. Eller, förresten, han är värd mer än så egentligen, det han har gjort för våra barn kan inte mätas i pengar. Jo visst, det ska gå rätt till, säger folk, men kan vi inte rikta vår hetsjakt på andra verksamheter som leds av människor med mycket mindre hjärta eller i vissa fall inget hjärta alls? Verksamheter som skapar avstånd istället för närmanden till våra barn. Jag vet att dessa verksamheter finns, och att dem kommer undan, just på grund av att dem saknar hjärta.

Indirekt så rider Pär på folks dåliga samvete genom att "snylta" till sig saker åt dessa utvecklingsstörda som vissa tycker är "osmakliga människor". Visst, väldigt fel Pär, men man tar till vad man kan för att nå resultat... Och om resultatet är gott så blir även gärningen god, tycker jag.

Jag vet inte, jag tycker faktiskt synd om Pär i dag.
Jag har träffat honom, och han är en väldigt sympatisk människa och han erbjöd sig till och med att sponsra oss på myperfectaby.se med pengar från deras biljettintäkter. Jag ska göra vad jag kan, sa han, med sin hand på min axel. Det var i svängen då Huddik var som störst och efter mailande med Pär hit och dit så tappade vi bort honom på vägen.  Kanske blev han för upptagen, jag vet inte. Kanske hans mailbox svämmade över av alla mail från de som han skulle, "ville", hjälpa. Jag vet inte. Men jag vet att han talade från hjärtat och att han verkligen, verkligen var intresserad av att hjälpa oss och flera andra inom samma område.

Pär och jag.

Och så lite reklam för Pralin som gjorde det möjligt.

My.Perfect.Baby-Shoppen med det lilla extra - Jonathan-(inte) som andra barn?

My.Perfect.Baby-Shoppen med det lilla extra - Jonathan-(inte) som andra barn?:

Boken om Jonathan finns nu att köpa i vår webshopp! Även Anna Sandströms nya bok om IBT träning i praktiken finns att köpa hos oss till ett väldigt förmånligt pris!