Den idealiserande, kämpande eller vardagliga?

I en avhandling av Bim Riddersporre från 2003 som handlar om tidigt föräldraskap till barn med Down syndrom läser jag om hur föräldrar väljer att förhålla sig till sina barn.

Enligt Bim så finns tre olika förhållningssätt till hur man bearbetar informationen om att man har fått ett barn med downs;

1. Den idealiserande föräldern , den som fokuserar på det positiva och ljusa i beskedet; "men vilken tur att barnet kom till just oss som har möjligheten att ta hand om barnet"...etc..

2. Den kämpande föräldern , den som ser det jobbiga och kämpiga i vardagen med resurser och kontakter med myndigheter.

3. Den vardagliga föräldern , undviker allt för starka känslor angående barnets syndrom,

inte låta det påverka det vardagliga levernet alls.

Jag är hundra procent säker på att Fred är typ nummer 3...

Jag tror att jag är alla de där typerna i en , så jag lägger till en typ på listan.

Den oftast stabila men ibland ganska så förvirrade föräldern.

Love,

Idag läser jag...

om lilla Melvin som inte får gå i förskola där han bor, pga att dagispersonalen enligt Bromölla kommun , förmodligen skulle få ångest av att ha en pojke med Down syndrom i sin barngrupp!

Hjälp Melvin genom att skriva ditt namn.

Melvins rätt till dagis där han bor tillsammans med sin storasyster Insamlingen har 597 Underskrifter! Melvin är nu snart två år och har down syndrom. I snart sju månader har vi kämpat mot Bromölla kommun att Melvin ska få gå på samma dagis som sin storasyster, 100 meter ifrån där vi bor. Nära den skola Melvin sen kommer att gå på med cykelvägsavstånd. Men Bromölla kommun nekar oss detta. Vi är bara hänvisade till ett enda dagis, på andra sidan av där vi bor. Eftersom där redan finns ett annat barn med down syndrom. Vår förvaltningschef har uttalat sej om att ovan personal kan få ångest över ett sånt barn, det kan resultera i sjukskrivningar och han är rädd om sin personal! Vi har varit på det dagis som vi vill ha och personalen har inget emot att Melvin också skulle börja där. Ingen på kommunen har träffat vår son för att kunna bedöma hans bästa. Ändå har de bedömt att han bara har behov av en halv resurs (Melvin och det andra barnet skulle isåfall dela resurs men hur det vet inte kommunen än) och att den förskolan skulle vara för Melvins bästa! De anser att de inte behöver träffa Melvin för att kunna bedöma honom eftersom de vet hur dessa barnen är! Melvins storasyster undrar varför inte hennes lillebror får börja på hennes dagis! Alla andra av hennes kompisar där har sina syskon där. Alla andra får förskola närmast hemmet! Kommunen vägrar att lyssna på oss eller att träffa oss! Vi har försökt att diskutera, komprimissa och hitta en lösning och nu är vi utsparkade ur barnomsorgskön utan någon förvarning eller information om det! Vi har bett om att få stå kvar i kö tills det finns en ledig plats, vi har inte begärt att bli särbehandlade. Vi vill bara att Melvin ska få rätt att bli behandlad som alla andra! Jag vill att Melvin ska få gå på samma förskola som sin storasyster i samma område där vi bor! Jag vill inte att Melvin sen ska börja skolan som en helt ny sexårig kille med down syndrom! Går han på den förskola där kommunen vill kommer han inte att lära känna någon i vårt område eller de barn som han sen kommer att gå i skolan tillsammans med! Melvin är diskriminerad!!! Snälla, hjälp oss Länk till repotage från tv4 där vi var med i, vi kommer efter åtta minuter så det går att spola fram; http://tv4.se/klipp/106071.html Ett bildspel som vi har gjort på Melvin, se det så förstår ni nog hur vi känner: http://www.onetruemedia.com/otm_site/view_shared?p=19c4fe758072a2583de51a&skin_id=0

All caught UP in DOWNS!

Idag läser jag ;

Svenska Downföreningens press release med anledning av Internationella Downs syndrom-dagen på Söndag!

Pressmeddelande 2010-03-17

UPP-pristagare förändrar bilden av Downs syndrom

För att motverka fördomar och visa på möjligheterna för personer med Downs

syndrom delar Svenska Downföreningen årligen ut UPP-priset. Årets pristagare är

skådespelaren Mats Melin och barnläkaren Bo Ericsson. De tar emot priset av

författaren Sören Olsson i samband med firandet av Internationella dagen för Downs -

syndrom den 21 mars.

– Genom Svenska Downföreningens UPP-pris vill vi både lyfta fram en person med Downs

syndrom som visar initiativförmåga och banar väg för andra. Dessutom hedras en person

som har stor betydelse för att personer med Downs syndrom blir accepterade som fullvärdiga

samhällsmedborgare, berättar föreningens ordförande Helène Forssbaeck.

Årets pristagare och motiveringar:

Mats Melin - hela Sveriges praktikant.

Som visat initiativförmåga och banat väg för andra som skådespelare både i Glada Hudik-

teatern och i en reklamfilm. Genom sitt engagemang som en av gangstrarna i Elvis-

föreställningen har han i grunden ändrat svenska folkets syn på människor med Downs

syndrom och deras möjligheter. Mats Melin har i rollen som praktikanten under hösten 2009

blivit hela svenska folkets ICA-Jerry och skapat debatt när han gestaltat de fördomar som

många känner. Mats har genom sitt skådespeleri banat väg för förändringar av samhällets

värderingar och attityder.

Bo Ericsson - en mycket positiv kraft som gjort ett fantastiskt arbete för barn och

föräldrar till barn med Downs syndrom.

Genom kunskap, erfarenhet och engagemang har Bosse gjort ett fantastiskt arbete som

barnläkare på Astrid Lindgrens Sjukhus när han förmedlat sin tro på människans resurser till

barn och föräldrar. Han har med stor energi och kunskap ägnat kraft åt att motverka gamla

fördomar om Downs syndrom och uppmuntrat omgivningen att se möjligheter. Bosse

Ericsson var även en av initiativtagarna till ett tänkt kunskapscenter kring Downs syndrom

som sedermera ledde till bildandet av nuvarande Svenska Downföreningen.

Prisceremonin går av stapeln söndagen den 21 mars kl. 14.00 på Eriksbergsgatan 8 B i

Stockholm (Studieförbundet Vuxenskolans lokal)