Alltså, den här lilla godingen har blivit så rolig (slapstickhumor) på sista tiden. Det är som att vända på en femöring om man går från infekterat påklädningskaos till vårt häng i bilen till exempel. Vilken liten entertainer. Det absolut senaste är att han refererar till sig själv i tredje person nu.
Jag: Julian, varför har du två mössor på dig?
Julian: För att han vill det.
Vi befinner oss i Julians rum.
Jag: Julian hjälp mig att städa nu.
Julian: Nej.
Jag:Varför inte det?
Julian: Han orkar inte.
Ok. Annars då? Ny vecka, nya tag. Jag stångas med en envis huvudvärk och försöker dricka bort den med vatten men det är som att ingenting biter något vidare. I helgen så var vi ute i trädgården och byggde en gigantisk snöborg (halvfärdig) och jag kanske tog i lite för mycket. Jag ville så gärna att det skulle finnas en rutschkana ut ur borgen och jag byggde och byggde. Ja, jag kan bli lite manisk sådär. Tycker inte om att lämna saker halvfärdiga egentligen. Det är därför jag inte ska påbörja saker som jag inte kan avsluta samma dag. Risken är att det aldrig blir klart istället.
Snart kommer Julian hem från förskolan så då ska vi nog bygga lite igen (lite lugnt) . Det blir så mycket Tv-tittande om man inte hittar på aktiviteter istället. Fred jobbar kväll så jag kör allt kvällsrelaterat och nattningen, som förövrigt är dagens höjdpunkt nu när magen är tjock och jag känner mig otymplig. Det är så skönt att bara ligga och läsa saga med de där små armarna runt halsen och få lyssna på hans små fyndiga uttalanden emellanåt.
På återseende!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar